Hur okristligt är det att gå upp kl. 5 egentligen? Sjukt? Ja, om man bara ska till jobbet. Var i Hörby strax efter sex, gick in på mitt kontor och slängde av mina grejor och rusade in på toa. Det är hårt att köra bil 30 minuter när man precis har druckit 2 muggar kaffe innan.. När jag kom tillbaka stod vår sommararbetande städerska utanför mitt kontor och såg helt förskräckt ut.

- Vad är det?
- Är du rädd för spindlar?
- Ah nä, inte nu igen! Ja, det kan man ju säga.
- Det sitter en JÄTTESTOR äcklig svart sak under ditt skrivbord!

Jag vill egentligen inte alls titta på den, men det är precis som det är någon sorts magnet. Jag ryser i hela kroppen av tanken på att jag precis var där inne och missade den, tänk om den hade hoppat på mig.. Jag smyger mig fram och kikar in på det äckliga. Fy bubblan, det är en sån där stor sak med bauta kropp och långa vikta ben. Vad tusan gör man när man nästan är ensam i hela bygget? Jag går ner till produktionen och frågar om där är någon som inte är rädd för spindlar. Det bara skakar på huvet och fnissar lite nervöst.. Sen hör jag ljud ifrån verkstaden och jag går dit och finner en man.

- Hej, vill du hjälpa mig med en sak?
- Javisst, och så reser han sig.
- Du är inte rädd för spindlar va?
Han bara skrattar och följer med mig upp. Jag står två meter ifrån och pekar ut var den är.
Han trampar på den, men den bara hoppar till och försöker springa iväg och då förstår han att det inte är en liten mygga han har att göra med... ett rejält stamp och den äckliga är död. 

Jag har aldrig förstått mig på människor som dödar motbjudande djur och sen ska de visa upp liket för de livrädda. Tror de att de ska få beröm eller nåt? Förstår de inte att om vi inte vill titta på dem när de lever vill vi inte titta på dem när de är döda heller.

Det blev en förfärlig start på denna arbetsdag, men vilken tur att det är fredag då.. Mycket slit på min stackars hjärna idag, men det är säkert nyttigt. Måste ju träna mina få hjärnceller till max för imorgon försvinner det några till - kräftskiva igen!! Jippie.

Dagen var seg trots fredag så kl. två var jag så trött att om jag hade haft en säng tillgänglig och lagt mig ner hade jag somnat bums. Jag led de sista timmarna och körde hem strax efter fyra.

Mikael stack ut och sprang när jag kom hem och jag gick in och lade mig...
Jag orkade inte ens laga middag så det fick bli pizza. Lat är jag.



Ciao!