Hej hopp, nu är jag hemma igen!

Vi lämnade vår arbetsplats i onsdags kl.13.30 för att köra till Svågertorp. Vi parkerade min bil på Canada, men trodde att det var Nepal... När vi stod för att lösa biljett så såg vi att tåget precis kommit in - skitbra, tänkte vi och skyndade på stegen 100% och det blev ju så att vi till slut sprang allt vad vi kunde, för att konstatera att tågföraren inte alls tänkte släppa in oss. Nä nä, han bara tittade på oss när vi försökte öppna dörrarna och sen helt fräckt köra därifrån. Där stod vi helt utmattade och flåsade till ingen nytta.

Tåget går var 20:e minut och vi hade gott om tid så det var ingen risk att vi skulle missa flyget eller nåt sånt. När vi satt där och väntade så kom plötsligt Ingela, min granne i Svensköp. Hon var på väg till England för att hälsa på sin dotter Eva. Världen är bra liten ibland. Jag har inte träffat henne sen förra våren då jag berättade för henne att vi skulle flytta.

Och så kom vi efter en stund till Kastrup. Vi checkade in och det gick ju hur bra som helst. Jag är hela tiden beredd på att något ska strula för jag liksom framkallar såna saker ibland.. men allt gick hur bra som helst. Vi fick till och med tid över så jag föreslog att vi kunde gå och ta en öl någonstans. Vi fann ett ganska centralt ställe med mycket folk och rörelse. Lotta frågade mig om vi verkligen kunde ta en öl - haha, klart vi kunde! Medan vi satt och avnjöt denna kalla goda öl, kom tre av våra kollegor som också skulle med samma plan. De beställde var sin stor öl och fick in 3 st 75 cl glas, haha och de hade bara 10 minuter på sig att dricka dem...

Lotta somnade på planet och missade den grova smörgåsen och chokladet som serverades. Det gick snabbt och lätt att ta sig till Frankfurt och plötsligt var vi på en av Europas största flygplatser. Nu skulle vi ner i underjorden och lösa en tågbiljett som tog oss till Wiesbaden. Inte helt lätt att förstå deras tågtidtabell och vilket spår det gick ifrån, så vi turister från Sverige var ju tvungna att fråga. En vänlig man sa att vi stod på rätt spår så vi väntade en bra stund, men inget tåg kom och så plötsligt kommer han fram igen och säger till oss att han sett fel och att vi ska byta spår. Vi fick gå upp igen och bort till det andra spåret där tåget precis skulle gå. Ännu en gång fick vi upp pulsen, men denna gången hann vi med.

Efter 45 minuters tågfärd var vi framme och enligt beskrivningen vi fått skulle hotellet ligga vid sidan om stationen. Vi hittade det med en gång. När vi skulle checka in så såg receptionisten mer och mer bekymrad ut och han gick för att prata med en kollega. Det visade sig att vår bokning hade blivit annulerad eftersom vi kom efter kl.18.00 och nu var det fullbokat. Lotta och jag bara tittade på varandra med en aning panik i ögonen. Haha, jag sa ju det - det är alltid något som ska strula när jag är i närheten.   I alla fall så bad vi dem hjälpa oss att hitta ett annat hotell. Det var inte helt lätt för de hade tydligen en stor mässa i staden och allt var fullbokat - det var bara de exklusiva hotellen kvar...  Vi fick ju ta vad de kunde hitta och det blev på ett hotell i närheten.

När vi steg in genom entrén möttes vi av högt pianoklinkande - där satt en man vid en flygel och underhåll folket i baren (och resten av hotellet). Vi checkade in i ett dubbelrum för ett enkelrum kostade 3000 SEK för en natt utan frukost. Helt sinnessjukt!  Efter att tittat in i restaurangen konstaterade vi att vi nog inte skulle inta vår middag på hotellet - då hade hela vårt traktamente tagit slut...

Dagen efter var en mycket intensiv arbetsdag med massor av viktig info, men samtidigt fick jag träffa folket som arbetar på vårt dotterbolag och de var alla super trevliga.

På eftermiddagen skulle vi återvända till flygplatsen igen. Tågresan gick bra (!) och sen kom vi då till Frankfurts flygplats och skulle checka in. Man skulle scanna sitt pass och skriva in sitt bokningsnr. Då hade jag plötsligt ingen bokning! Vi testade 5 gånger och sen kollade Lotta och hennes gick hur bra som helst. Jaha, varför nu detta strul?!! Jag fick ju gå till en disk och då visade det sig att i mitt pass stavas efternamnet utan H och på bokningen var det med H.

Sen skulle vi igenom säkerhetskontrollen. Där var jättemycket folk och långa köer, men det gick ganska fort ändå. Allt ska röntgas. Först fick jag ta ut datorn och lägga den i en egen låda, sen datorväskan i en, mitt handbagage i nästa och ytterkläderna i den sista. Tror ni inte det började pipa som bara den när jag själv gick igenom... glasklart! Då fick jag ta av mig skorna så de också skulle röntgas och sen fick jag gå in i ett litet bås. De tog den här pipsaken över hela kroppen och det visade sig att det var bhn som hade lite spännen som gjorde att pipsaken gav utslag.
Som sagt så är Frankfurts flygplats STOR!! Vi gick i 30 min innan vi kom till vår gate och det var bara på hälften ungefär. De körde runt där med både småbilar och cyklar.

När vi kom till Malmö och Svågertorp var det snö oväder. Det snöade jättestora flingor och massor av äcklig modd på vägen. Det tog nästan två timmar hem.

Guuud, vad jag var trött imorse när jag steg upp. Det kändes som jag inte sovit alls. Vad skönt att det är fredag!!

Ha det gott