En yrvaken men dock alert sus slog jag upp sina små blå prick halv tio. Innan jag kopplade att uret var mer än väntat undrade jag så klart var mannen i mitt liv tagit vägen, men så fort jag fokuserat på siffrorna i taket förstod jag att han hade gått upp för lääääänge sen. Hur kunde jag nanna kudden så länge?

När frukosten var intagen satte jag mig i bilen och for till alla plantskolor inom en radie av 5 km och inte tusan hittade jag några 30 häckthujor i stl 80-100 cm till ett överkomligt pris. Jag köpte istället en massa snabbväxande buskar som jag ska sätta på baksidan intill vår granne med Psycho-hunden.

Hem och byta om och sen ut i trädgården, M på baksidan och jag på framsidan. Grävde, påtade, planterade, rensade - det är meditation för mig. Jag gillar att få jord under naglarna, i håret och gärna en sträng under näsan också. När mitt projekt plantera-nya-växter på framsidan var avklarat fortsatte jag till min mans arbetsplats, alltså baksidan. Grävde, slet, svor och högg bort/i/åt/mot dessa fruktansvärt seglivade häckbuskar - en del skulle bort, en del skulle friseras - jag fixade det - svett i pannan, men det var det värt - nu är där nya fina buskar som ska växa sig HÖGA!

När kvällen nalkades tillagades en god kycklinggratäng som inmundigades tillsammans med ett glas rött.

Nu är det chill...typ lite rastlös - maken tittar på hockey och jag...ja sitter här.