När jag hörde M skramla ute i köket imorse tänkte jag - wow, idag mår jag nog bättre för annars hade jag inte hört honom väsnas, eller inte brytt mig..eh, eller något sånt tänkte jag.

Min optimism var i topp men föll ner som ett stenblock när jag reste mig upp. Fan, huvudet sprängde och jag kunde knappt svälja - amen, vad är detta??!!

Men nu mår jag bättre, lite mat i magen och ett gäng Ipren och fiskarens vänner hjälper även denna kropp. Småseg i kroppen så klart, men annars känns det nog ganska prima.

Jag har ett prima liv idag förutom rastlösheten som börjar krypa.. gick ut i trädgården för att få lite frisk luft och plocka nedfallna äpplen, men nästan alla var maskätna och då blev jag putt.

Får väl måla eller nåt. Ladda inför morgondagen, för imorgon SKA jag arbeta. Jag behöver arbeta så jag kan få ordning på min kropp och knopp igen. Missade steppasset i måndags, och det kom jag på nu... Har jag varit helt väck eller?!



Min favoritmedicin förutom Ipren då... vitlök- och honungsmacka!!

Hur många gjorde vågen för mig igår, förutom min galna M som såg det som en del av träningspasset...?

Kramkram